Ni kan väl historien om, VSK?

Av Peter Eriksson, redigering och tillägg av Johan Dahlberg

Västerås Sportklubb bildades den 29 januari 1904 inför ett 30-tal ungdomar (många tidigare verksamma i nedlagda ”Vännerna”) i köket på dåvarande Folkets hus på Blåsbo.
Men för att inte gå händelserna i förväg började allt med en blott 16-årig yngling vid namn Krispin Svärd.

– Det är ingen tvekan om att jag är den verklige upphovsmannen när det gäller VSK och dess stiftande, säger 87-årige Krispin Svärd i en jubileumsintervju 1974. – Jag arbetade på Keijsers Metallfabrik och stod i min ensamhet och göt polertrådar till polermaskinerna. Började fundera på om det inte var dags att bilda en idrottsförening. Jag tog kontakt med mina arbetskamrater John Lööf, K. G. Andersson och Gunnar Thorsell för att diskutera idén.
Många arbetskamrater och framför allt arbetsledarna, var inte förtjusta när man pratade idrott på arbetstiden och vi gick ut i vedboden för att få vara i fred. De andra tände genast på idén och vi beslöt att sprida våra planer på stan. Jag tror att vi t.o.m. satte upp ett anslag vid Viktor Olssons Tobaksaffär på Köpmangatan.
– Vi valde dag och mötesplats blev köket på Folkets Hus. Det ansåg vi vara lagom stort för ändamålet.

Kom inte in själv
– Av själva interimsmötet minns jag inte mycket. Vi hade valt köket som samlingslokal men borde ha satsat på något mera rejält. Jag kom i sista stund och fick nöja mig med en plats i trapphuset… Vi var alla unga och jag själv var bara 17 år vid det här tillfället. Min far som hade dött två år tidigare var inte soldat som namnet Svärd kan tyda på. Nej, han hette Pettersson och var polis när han sökte anställning som bankvaktmästare vid Mälarprovinsernas Enskilda Bank. För att få jobbet måste han dock byta till ett mer respektingivande namn. Man hoppade med i alla tänkbara idrotter när man väl kommit igång, men först var det fotboll och friidrott. Jag spelade halvback i vårt första lag och var väldigt stolt över vår fina klubbdräkt som vi köpt från Frimans sportaffär i Stockholm.

Krispin Svärd valdes till kassör och blev också en av VSK:s första stora idrottsmän med långdistanslöpning som mest meriterande gren. 1907 lämnade Krispin Svärd Västerås för Stockholm och senare Södertälje. Det hindrade dock inte Svärd att på VSK:s jubileumsfest och 70-årsdag finnas på plats. 87 år ung …
Krispin Svärd var en riktig renlevnadsmänniska som höll efter sina klubbkamrater både när det gällde alkohol (uppträdde någon berusad i VSK blev han struken!), tobak och svordomar. Han levde som han lärde och dog alldeles före sin 100-årsdag i Södertälje. Källa: ”Arosidrotten 1000 år”, sid. 45-46, VSK:s jubileumsnummer 1904-1974 ”Heja Sport”


På VSK:s 50-års jubileumsfest 1954 träffades de här tre klubbstiftarna. Från vänster John Lööf, Krispin Svärd och Ivar Andersson.

VSK:s grenar vid starten 1904 var fotboll, allmän idrott, skridsko, issegling och atletik (tyngdlyftning).
Bandyn kom 1906.
I dag har VSK: bandy, fotboll, orientering och bowling.

  

KARL EMIL ”KEO” OHLSSON EN MÄRKESGESTALT!
Sommaren 1904 invaldes en medlem i VSK som skulle sätta ”spår efter sig” mer än de flesta, men inte som aktiv eller ledare utan som konstnär. Karl Emil Ohlsson hette han, Stockholmare av födseln men Västeråsbo sedan barnaåren. ”Keo” – som han kallades – var ritare på ASEA och kom in i VSK som 18-åring tillsammans med några arbetskamrater. Hans relativt svaga kroppskonstitution gjorde att han inte deltog aktivt i idrotten, men när kamraterna spelade fotboll agerade han gärna linjeman. Bäst trivdes han dock när han fick teckna. Det blev också som tecknare han försökte sin lycka i Stockholm, dit han flyttade 1908 tillsammans med sin bäste kamrat Albin Isaksson. Det speciella med Keo var att han ritade både vårt klubbmärke (VSK-märket i begynnelsen var en grön femuddig stjärna) och vår medalj. Den senare förekommer inte som pris i dag, men var tidigare mycket attraktiv. VSK:s klubbemblem är enligt många det kanske vackraste i hela Sverige och slutade på en aktningsvärd andra plats efter AIK:s vid en tävling på 50-talet.

Klubbmärkets utformning har sin speciella historia. Västerås stadsvapen har fått lämna idén till det grönvita mittfältet. Stadsvapnets ros har dock utbytts mot VSK:s stiftelsedatum. Det ”dubbel T” som bildar det vita fältet i märket är alltså en ombildning av det ”M med tak” som finns i stadsvapnet. Ett tecken som vållat mycket diskussion. Många forskare anser att det är en sammansättning av A och M som skall betyda Ave Maria. Detta kan motiveras av att Maria är stadens skyddshelgon och att domkyrkan är en Mariakyrka. Rosen är också en Maria-ros. Tecknet finns för övrigt i domkyrkans sigill som tillkom senast 1291. Totalt är emellertid VSK:s klubbmärke en ”Keo-produkt” och det är så vackert att hans minne är väl värt att bevaras. Tyvärr avled ”Keo” redan 1911 annars hade hans namn säkert blivit betydligt mera känt än som nu är fallet. Hans många gånger Albert Engströms-inspirerade teckningar förekom bl.a. ofta i Söndags-Nisse och Strix.
Källa: Keo och informationen om klubbmärket är från VSK:s jubileumsnummer 1904-1974 ”Heja Sport”

Apropå VSK:s färger och klubbmärke
Föreningens färger är grönt (nr 347) och vitt.
Föreningens märke utgörs av en sköld med datum och årtal för föreningens bildande i enlighet med de ursprungliga stadgarna (1904-01-29).
Märket ägs av VSK administration.
I specialklubbarnas tävlingsdräkter som fastställs av VSK A:s styrelse ska ovan nämnda färger och märke ingå.

Fotboll


Bilden föreställer VSK:s första fotbollslag från 1904. Tidningen ”Nordiskt Idrottslif” noterade 1906: ”Alltifrån 1904 års fotbollssäsongs början ha Västerås sportklubb och Västerås-kamraterna sökt göra hvarandra äran stridig att vara stadens bästa lag. Under 1904 spelades ett flertal matcher, av hvilka Sportklubben vunno de flesta och 1905 blev ställningen oafgjord med en lika och en förlorad. I år har Sportklubben vunnit alla matcher som spelats äfven om överlägsenheten har varit ringa.”
Källa: ”Arosidrotten 1000 år”, sidan 249.

1918
1918 hade fotbollslaget dåligt med pengar, och supportern ”Ruckarn” Andersson fick pröjsa ur egen ficka när laget skulle åka tåg till Stockholm.
Det sägs att pengarna inte räckte för att reserven ”Hyttan” Karlsson, 18 år skulle få åka med. Han fick gå hem med tårar i ögonen…
Källa: VLT 26/1 1994

1922
VSK:s första fotbollslag av klass bestod till övervägande del av bandyspelare. ”Hebbe” Thelenius som var en av dåtidens stjärnor i VSK hade en önskan som var hetare än allt annat. Det var att få besegra trätobrodern VIK, berättas det. (Västerås IK var bl.a. med i första årets allsvenska 1924-1925)!
Men Thelenius fick vänta ända till 1928. Och efter VSK-vinsten sägs det att Vikarna fick gå långa omvägar för att slippa höra ”Hebbes” alla tråkningar…

Svenskt rekord i antalet målvakter? 
VSK har möjligen svenskt rekord i antalet målvakter under en säsong. Under andra världskriget använde VSK inte mindre än åtta målvakter (!) i sitt fotbollslag. Det hela berodde på beredskapsinkallelser i det militära. Därav blev sejouren i division II också bara 1-årig.

När VSK första gången gick upp i allsvenskan. 
På den här tiden spelades fotboll höst och vår. Hösten 1954 var VSK för första gången i klubbens 50-åriga historia på väg till allsvenskan. Aftonbladet skrev: ”Vad menar egentligen Västerås Sport? Laget som så förtvivlat kämpade för att undgå degradering från division II i våras, men som nu plötsligt praktiskt taget toppar serien. Och spelar ändå laget med precis samma spelare, även om man skiftat platser i inbördes i ett par fall.” 
Aftonbladet hade uppmärksammat VSK eftersom klubben hade besegrat favoriten IFK Eskilstuna i seriefinalen på Arosvallen med 4-3 (2-2) inför hela 6 778 åskådare – vilket då var publikrekord för VSK fotbollen på Arosvallen.
IFK Södertälje blev sista hindret på vägen mot Allsvenskan. Södertälje hade i första omgången besegrat VSK på Vallen med 4-1, men nu fick Sportklubben revansch! Efter att Ove Dansson och Lennart ”Leppe” Ekblom raskt ordnat fram en tvåmålsledning. Saken var klar – VSK var i allsvenskan för första gången!
Källor till ”När VSK första gången gick upp i allsvenskan”, är VSK:s medlemstidning ”Heja VSK” nr 3 1994 och ”Arosidrotten 1000 år” sidan 254 och 255.

Första allsvenska matchen
1955 på hösten så spelade VSK sin första allsvenska match. Norrby IF från Borås var premiärmotståndare och var precis som VSK nyuppflyttade, 11 210 åskådare fanns på Arosvallen. VSK:s första allsvenska mål svarade Ove Dansson för i matchen som sedermera slutade 2-2.


Bilden visar när domaren ”Gea” Lundberg från Stockholm singlar slant. Henry Ohlsson (VSK) till höger, som är redo att överlämna blommor till Norrbys lagkapten.


Stig Fredriksson, en av 1978-års VSK-hjältar.

Stig Fredriksson – förste A-landslagsman i fotboll
VSK:s förste A-landslagsman i fotboll blev Stig Fredriksson, som division II-spelare 1979 fick debutera mot Sovjet i Tiblisi. Sverige förlorade med 0-2. Stig Fredriksson gjorde sju landskamper som VSK:are, men åtskilligt fler i IFK Göteborgs tröja …
Källa: VLT 26 januari 1994

Tredje och fjärde allsvenska fotbollssäsongen
Lennart ”Liston” Söderberg kom till klubben från Gefle IF 1975. Då låg VSK i division 3. Under Listons ledning blev det serieseger och kvalseger och avancemang till dåvarande tvåan. Redan första året höll Grönvitt på att ta steget upp i allsvenskan. Året efter (1977) blev devisen ”Allsvenskan så klart. Snart.” – verklighet. Sejouren blev dock bara ettårig. VSK förlorade då hemma mot Åtvidaberg i sista omgången med 0-4 inför 12 218 åskådare och åkte ur.


Det är en förmån att kunna bli förbannad. Jag har aldrig grämt mig över det utan sett det som en stor tillgång. Liston om sitt temperament i samband med Aftonbladets 60års intervju med den legendariske fotbollsledaren den 28 juni 2001.

År 1995 var så Liston tillbaka på den Grönvita tränarbänken och började en välplanerad hårdträning med siktet inställt på allsvenskan. Grönvitt tränade seriösare än förr. Första året blev spelet lidande. Kontraktet 1995 säkrades först i sista omgången.
1996 var laget moget för avancemang. VSK hakade direkt på i toppstriden och redan med två omgångar kvar av serien säkrades den allsvenska platsen när laget hemma på Arosvallen slog Brage med 6-1. Den allsvenska sejouren blev stormig. Liston sparkades redan i maj efter Örebro SK borta och assistenten/förre spelaren Graham Howell ersatte i tre månader. Det gav heller inte önskat resultat utan i augusti engagerades Bo Petersson, som återvände till svensk fotboll efter en sejour i grekiska Kalamata.
Petersson såg till att VSK säkrade en kvalplats, men i tät dimma blev det förlust i andra matchen mot Häcken. VSK åkte ur.

Ett stort tack till Peter Eriksson, en utförligare historia om Västerås Sport Klubb finner du på nätfanzinet När Himlen Är Grönvits hemsida.